Ledsen

Jag sitter framför datorn. Klockan är halv sex på morgonen och jag ska jobba klockan åtta. Jag har suttit här en timme kanske. Chattar med Agus. Tårarna rinner nerför mina kinder. Han har träffat en tjej. Två veckor sen på en av deras spelningar. Det hugger i mitt hjärta. De träffas inte hela tiden, han är inte kär i henne och har inte haft sex. Jag skakar. Han känner sig så ensam säger han. Han vet att jag finns för honom och hur mycket han betyder för mig. Det gör ont i hela min kropp. Han tyckte det var bäst att säga det till mig, även om det inte blir något mer med henne. Jag vill bara stänga av mina öron. Jag vill inte höra, inte se. Bara att veta att han tycker om någon annan får mig att vilja kräkas. Jag visste att den dagen skulle komma, men jag har aldrig gett upp hoppet. Tårarna rinner. Jag känner mig så dum i huvudet, som om jag borde förstått. Jag kommer aldrig glömma honom och hur mycket han betyder för mig. Alltid ha en plats i mitt hjärta. Jag vill träffa honom. Men vetskapen om att träffa honom och inte få vara som vanligt skrämmer mig. Jag borde varit mer förberedd på allt det här, men jag tror alltid det bästa. Att det någon gång kan bli vi två igen. Nu kan det kanske inte det. Jag vill dö.