Gråt en skvätt åt mig, please
2009-12-11
Bestulen!
Jag vill bara gråta. Först pajar ljudet på min typ helt nya dator, sen förvinner alla låtar från min ipod och den är totalt död. Därefter gott folk, är Jenny ute på en nattklubb och blir bestulen på pengar (obetydlig summa) och sin kamera. Ja, det hade ju inte kunnat blivit bättre. Allt hon rör vid går sönder, killen hon gillar har åkt tillbaka till Norge, blir inte intagen på första valet på distanskursen, sen försvinner hennes jäkla kamera! Ni som känner mig vet hur viktig min kamera är för mig, min kamera ligger alltid i min väska och allt är värt att dokumenteras. Fan. Jag har precis ringt och beklagat mig för mina föräldrar och nu ska jag gå och sova, nyss hemkommen från nattklubben med den hemska upplevelsen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
All min kärlek. Håll ut. Vet hur jobbigt det är att tappa bort sin kamera, fy. VARM KRAM tänker på dig
negoooo! Du bor i en varm härlig stad, precis fått världens finaste lght, träffat kärleken (!!!) på den här dyra men ack så roliga utbildning, lärt dig spanska,norska, engelska o lite danska, ska köpa nya matriela saker mm... ¨
Stop being negativ!!
och sist men inte minst: Ska gå luciatåg om 6 timmar med hopp om en lussebulle!! =)
It}s gobe alright! Allt ordnar sig till slut, det löser sig ska du se! :)
Och det där med att inte ha några pengar...jag har också superlite kvar. Det var lite därför jag fick panik över att betala 110 kr natten hos leandro!
Hahaha trots detta kommer du aldrig någonsin kunna slå mig! Även fast jag fattar sorgen över Ixusen så är min lista på försvunna/uppdammsugade grejer mycket längre! Jag menar hur många busskort har inte slarvats bort under min ägo? Plånböcker, mobiler, lunchkort, kläder, skolböcker, nyinköpta jeans och DATORTANGENTER? Tänk positivt, den spermie du en gång var vann över en sån som jag, med slarveri-gener i varenda cell. Det kunde ha varit värre!
En sak som jag har upptäckt under mina ägodelars försvinnanden är dessutom att de nästan alltid hittar hem igen. Till exempel så fick jag bara för några dagar sedan tillbaka min vinröda plånbok. Kanske virrar just nu din Canon runt nånstans på någon av Buenos Aires gator, sjuk av hemlängtan.
/Tu hermana
(Kameror har väldigt bra lokalsinne)
Ett tillägg: om jag tappade bort min kamera skulle det nog vara the end of life. Det är liksom min Ixus jag skulle rädda först efter Harley om det började brinna!
Så YO COMPRENDO.
Det kan ibland komma något gott ur att man tappar bort något också: jag har till exempel hela denna termin haft Vixens terminskort, som kom hem igen efter att hon dumpat det någonstans. Kanske kan det komma något gott ur detta också. Snart kommer dessutom jag, och då blir det fina bilder, med min älsklingscanon. =)
Skicka en kommentar