Qué hora son mi corazón?

Igår hade vi i steg 2 (det vill säga jag, Veronica och ett gäng till) vår första grammatiklektion med Jorgen, en norrman som bor i Rosario. Han pratade en underbar spanska hela lektionen och var otroligt pedagogisk och lugn, jag satt typ och smålog hela lektionen (förutom när jag nästan somnade på bänken).

Igår gjorde Vero en tatuering! Det är typ en smittsam epedemi som verkar ha startat här! Nu står det iallafall "Qué hora son mi corazón?" på hennes handled (text ur en Manu Chao låt). Fin!

Igår fick jag också en tråkig nyhet...min kompis i Rosario som kanske skulle fixa biljetter till VM-kval matchen på lördag mellan Argentina och Brasilien, han kunde inte fixa och jag höll på att börja gråta. Jag kunde riktigt känna mina tårar bakom ögonlocken. Det verkar iallafall kanske lösa sig...Tomás som jobbar i det andra huset där det bor studenter har nog lyckats fixa till dom som vill åka. Det kommer då inkludera både bussresa och match. Men vi har redan en bussresa och det är bra eftersom dom andra studenterna kommer åka tillbaka till Buenos Aires direkt efter matchen, vi planerar ju att fira min födelsedag rejält och stanna till på söndagkväll! Paketpriset för buss och biljett (vi kunde tyvärr inte få bort bussbiljetten ur priset) är ca 1000 kronor. Imorse åkte två norska tjejer till det andra huset med pengar från oss i huset i San Telmo. Det är till 90% att vi kommer kunna åka! Jag har ett konstant pirr i magen!

Idag hade jag mitt första seminario. Vi är 5 personer i min grupp (som verkar vara den gruppen med mest kunskap, gulp!). Idag fick vi sitta och snacka hela lektionen, jag har redan lyckats berätta att jag träffat Messi och ytterligare briljerat en gång!

Nu ska vi ha ett möte på biblioteket. Uppdaterar senare om fotbollsbiljetterna och ett eventuellt nytt telefonnummer.

Nos vemos!