La vida de una chica sueca: Fredag till måndag

Jag måste börja med att säga att jag inte är död! Jag har bara haft fullt upp i helgen så bloggen har hamnat efter. I fredags tog vi bussen till Rosario och när vi skulle gå av bussen började en kille snacka med oss, som heter Juanchy. Han bodde några kvarter från stationen och han erbjöd oss skjuts till vårt hostel. Vi kom hem till honom och hans pappa hade bilen så hans mamma ställde fram hundra olika kakor och godsaker som vi kunde mumsa på så länge. Det är något som jag tycker är så fint här, att man bara kan bjuda in någon sådär, inga problem, i Sverige skulle man hålla på och förbereda i en vecka innan. Sen fick vi iallafall skjuts därifrån, Juanchy skulle gå och kolla på Newell's när dom spelade så han hoppade av på vägen och hans brorsa (som är Rosario Central fan - just like me) skjutsade oss vidare. Vi bytte om lite snabbt och tog en taxi hem till Fito där vi var bjudna på middag av hans mamma. Åh, vad den mamman är söt! Helt underbar! Hon och jag pratade om Agus, dom har ju bott grannar typ jämt nästan. Och hon tror att han gjorde som han gjorde av rädsla, han är en sjukt fin kille egentligen. Vi blev serverade empanadas, pasta och en drös med glass, samt champange och vin. Vi stupade i säng fram på morgonkvisten.

På lördagen tog vi en frukost på mitt favvo café och därefter en promenad in till stan. Kollade på monumentet och satte oss för att äta hamburgare på La fluvial nere vid floden. Sen var det meningen att vi skulle plugga i en park, men vi gav upp den idén ganska snabbt. Tillbaka till hostelet och jag pratade med Agus i telefon. Vi fick skynda oss lite och tog oss till grabbarna i Quarrymen's soundcheck. Roligt att träffa alla igen! Därefter åkte vi och käkade asado med Agus och Nacho innan deras spelning senare på kvällen. Efter spelningen åkte vi hem till Gaston, med Nacho och Franco och hängde där hela natten. Tills vi äntligen fick tag på en taxi typ klockan sju på morgonen och fick oss en vansinnesfärd med en psyko-chaufför tillbaka till boendet.

På söndagen sov vi länge och jag deppade lite för att Agus hade försvunnit dagen innan. Efter spelningen var det meningen att han skulle lämna sina trummor och sen komma tillbaka. Sen kom han aldrig. Jag fick senare förklarat för mig att hans tjej som han hänger med (ej mamman till ungen) hade stått i dörren på stället och han hade snabbt tagit med henne därifrån. Tack och lov för jag var inte upplagd för bitch fight. På söndagskvällen bjöd Fito med oss på asado på en resturang och under tiden hörde Agus av sig och vi bestämde att ses dagen efter. Sen gick depp-Jenny hem och sov.

Igår åt vi en frukost/lunch och tjejerna gick för att träffa Juanchy. Jag mötte upp Agus. Kvällen innan hade jag skrivit i sms att om han var sen eller inte dök upp så ville jag aldrig mer träffa honom, med risk för att det verkligen skulle bli så. Vi skulle träffa klockan 1. Kvart i ett skickade han ett sms att han skulle bli en kvart sen. Och sen skickade han även ett sms när han väl åkte hemifrån. Mina hot verkade han ha tagit på allvar!

Vi snackade massor och han berättade historien om barnet och läget med tjejen och allt annat. Det kändes skönt att prata och få umgås bara han och jag. Sen åkte vi och mötte upp tjejerna på bästa glasstället Yomo. Agus gick iväg för att hämta sin dotter i skolan. Vi hämtade väskorna och åkte till busstationen där vi även mötte upp Juanchy som också skulle tillbaka till Buenos Aires. det visade sig att han både känner Leo och Fito. Rosario är sjukt litet!

Det blev en härlig helg trots lite depp. Nu känner jag mig helt okej och snart ska vi till skolan coh ha grammatik lektion. Jenny's Argentina-liv rullar vidare! Och som hon gillar det!