2008-10-23

Managua, Nicaragua

Nu ar vi i Nicaraguas huvudstad Managua. Vi tog en buss fran La Ceiba i Honduras till huvudstaden Tegucigalpa. Vi hade last i Lonely Planet att bussen vidare till Nicaragua gick fran en annan bussterminal klockan tva. Vi tog en taxi snabbt som blixten och kom fram till stationen tio i tva! Snacka tur alltsa! Igar akte vi buss i sammanlagt 17 timmar typ, vilken pars!

Pa kvallen innan vi lamnade La Ceiba knackade en kvinna pa var dorr, vi hade glomt var nyckel i laset. Okej, ja det var ju jakligt puckat. Snallt av henne att hitta den tankte vi, men hon klev in i rummet och satte sig pa sangen. Da markte vi att hon stank sprit. Det laskiga ar att ingen som agde hotellet fanns dar pa natten och vem som helst kunde kliva direkt in fran gatan, vi bodde pa andra vaningen, men hon hade alltsa tagit sig upp dit anda. Hon snackade pa, vi markte hur hon tittade runt pa vara saker, vi holl pa att packa vaskorna och alla grejer lag over hela rummet, till och med vara vardesaker. Vi holl henne under uppsikt hela tiden. Och vad tror ni att hon ville? Ha betalt saklart! For att hon hittat var nyckel. Jakla luffare! Det ar val vart problem om vi glomt nyckeln i dorren liksom. Vi drog en vals om att vi inte hade nagra pengar for att vi skulle lamna landet nasta morgon. Hon blev sur saklart och hon var pa gransen till att bli otrevlig. Vi vagade inte bara kasta ut henne, for vi visste ju inte vad hon var for person och om hon hade nagon kniv eller vad som helst i vaskan. Tillslut gick hon. Vi laste dorren och panikade i nagra minuter. Sen gick vi till sangs och lyssnade efter fotsteg utanfor dorren hela natten. Grymt scary alltsa.

Bussarna vi akte med hit var jatteskona, nastan lyxiga. Jag tittade pa "PS. I love you" pa teven, den var dubbad, men det gick bra anda, jag forstod det mesta. Skont att aka en bra buss med tankte pa den langa resan. Vi kom fram typ halv tolv pa kvallen och lyckades ta en taxi bade till en bankomat och till ett boende som tog emot gaster sa sent. Puh. Helt okej och vi somnade helt utmattade. Vi vaknade imorse och Susse upptackte en odla pa vaggen! Tur att vi inte sag den igarkvall, da hade vi dott!

Nu har vi bytt boende, till ett litet hostel som drivs av en familj, verkar schysst. Vi vet inte riktigt vad vi ska gora idag, det finns lite olika laguner att titta pa och nagra fotavtryck som ska vara flera tusen ar gamla. Det ar varmt, men fortfarande regn i luften, regnperioden far vi lara oss att leva med. Kanns skont att ha lamnat Honduras iallafall, for vi fick verkligen ingen bra upplevelse av det landet.

Jag har inte fatt nagra fler bett av mina bed bugs. Kanske var det inbillning eller sa har de forsvunnit nu. Puh.

Nu vill Susse ocksa blogga, hon har internet abstinens och det finns bara en dator pa det har hostelet.

Skriver igen. Hoppas allt ar bra darhemma.

With love from me to all of you.

1 kommentar:

Anonym sa...

Bra att ni fick ut hon dURas utan pepparspray. Fyllkärringar är inte att leka med.
Ödlor är snälla och fina.!!

Hälsa indianerna.!!