Imorse akte vi fran hostelet tidigt for att aka pa en stor marknad 3 timmar bort i en stad som heter Chichicastenango. Vi vaknade av sporegn, nice tankte vi och kladde pa oss regnjackor. Blev upphamtade av en minibuss som korde alldeles for fort pa gropiga och slingriga vagar. Stackars motorn pa den bussen, det var ett under att den holl hela vagen!
Vi var vralhungriga nar vi kom fram ca 10 pa morgonen och borjade med att ata frukost. Frukt, yoghurt och granola, very nice. Sen gav vi oss ut i regnet. Dagens kladsel: klanning, leggins, tjocktroja, regnjacka och flip-flop! Jag fros som en galning om tarna och mina fotter blev helt leriga, men jag ville inte blota ner mina gympaskor. I know, dumma javel.
Marknaden var helt okej, mycket samma saker hela tiden. Vaskor, mattor, dukar, smycken. Guatemala style. Kvinnor och barn i fargglada klader. Det var trevligt, hade nog varit annu trevligare om vi sluppit regnet. Nagot som acklade mig massor var att det pa vissa stallen saldes kott och kyckling. Det lag hela kycklingar pa ett vanligt plastbord, mitt ute i regnet och med folk som fingrade pa det, jag kande att jag typ fick salmonella bara av att titta pa det. Disgusting.
Senare blev vi upphamtade pa motesplatsen av chaufforen och borjade var hemska resa tillbaka. Det enda som var ett plus var att framfor oss pa bussen satt varldens snyggaste kille, fran Israel saklart, det kryllar av dem har i Guatemala ocksa. Han gav inte oss nagon uppmarksamhet, men han var ju trevlig att titta pa i 3 timmar. Mitt under resan sa blev jag sa jakla kissnodig att jag trodde att jag skulle kremera. Da var det 2 timmar kvar. Som tur var hamnade vi i varsta bilkon och chaufforen informerade att det skulle bli stopp i typ en halvtimme. Oh my, dags att kissa! Jag fick typ klattra ner en bit i en backe, for det var stup pa bada sidorna av vagen. Susse fick halla vakt och alla bilarna skrattade at mig nar jag kom tillbaka upp pa vagen. Jag bjod pa den, jag hade aldrig klarat mig hela vagen till Antigua annars.
Idag har vi lagat en acklig pasta pa hostelet och bjod aven en kille fran Atlanta som vi blivit lite smatt kompis med. Han har lovat, att om jag inte stannar kvar i Buenos Aires i var utan maste ta flyget hem, vilket har en vantetid pa 14 timmar i Atlanta. Da ska han hamta oss pa flygplatsen och ta oss till Coca-cola fabriken. Det finns typ en staty darinne som sprutar ut cola. Vi far se hur det blir med det.
Ikvall kanske vi gar ut och roar oss lite, we will see.
Mina klader ar rena nu, sa nej, Frida och Fia, inga fler skabbjenas, halleluja!
Todo bien por aca. Hasta pronto.