Kineserna på tvätteriet

Jag är sur, arg och irriterad. Vi var för att hämta tvätten imorse. Helt ovetande satt vi och åt frukost och Lucas (killen vars lägenhet vi bor i) kikade förbi för att få pengar till hyran och hämta sin post. Och så hände det! Kineserna på tvätteriet har snott min underbara nya mörkgröna handduk, helt ny inför flytten till den här lägenheten. Ingen hannduk i påsen. Jag bestämde mig för att gå tillbaka. Här bör tilläggas att det idag är över 30 grader och en luftfuktighet som skulle kunna döda någon. Väl framme vid tvätteriet som ligger kanske 5 kvarter bort står jag och svettas som en gnu och förklarar snällt vad som hänt. Jag får ett svar som låter mer som kinesiska än spanska. Det är ju kul att jag kan mer spanska än någon iallafall, det blir dock lite jobbigt när man inte förstår svaret. Den stackars kinesen sprang runt och letade i alla vrår och jag svettades mer och mer. Jag blev till och med erbjuden en annan handduk som såg ut att ha levt ett tufft liv. Tillsut lyckades jag få 20 pesos och ikväll när mina klimakterie (!) svettningar lagt sig lite så ska jag gå och köpa en ny handduk. Kineserna, nunca más, säger jag. Nästa gång kanske stackarna slarvar bort någon fin klänning och då blir jag inte kul att ha och göra med! Pobrecitos.

R.I.P mi toalla